Ångest, vit soffa och MASSA bakterier

18 Mar

Eftersom Dr. Erik gett mig STRIKT lagårdsförbud tills den 19 Mars har det blivit ganska mycket stillasittande med foten i högläge. Tyvärr är det synd att säga att det är mycket sevärt på TV nu för tiden.  Men det som är det är verkligen ångestframkallande!

Det finns vissa saker som jag kan få riktig ångest över, allså på riktigt riktigt då jag måste ringa min personlige sjukvårdsrådgivare scharf , hyperventilera och mellan samanpressade läppar förtälja mitt problem. – Få en lugnande ”mhhhm, aaaha okej och en passande ramsa av Scharfens visdomsord och kloka erfarenheter. Sen är jag påt igen.

En av dessa fruktansvärt ångestframkallande saker är kärscher-tvätten på jobbet. – högtryckstvätten.  Lite beroende på tid och hur lång ”att göra listan” är så brukar mjölkgropen och tillhörande omgivning få en liten uppfräschning alá kärschertvätt. Helt otippade färger dyker upp under lagermed skit, beläggningar, hår ännu mer beläggningar och lite mer skit. Och det är just det, man tvättar och tvättar, tycker att det blir jättefint. Så vänder man sig om och ser det från en annan vinkel, rören från ett annat håll – ja då e det inte rent från det hållet?! – alltså börja om från alla håll.. Då får man helt plötsligt en ny ”renare färg” och man får börja om från första sidan igen för att få den lika ren som andra sidan, och sen måste man göra det från den tredje vinkeln igen för att den sidan inte blir ren när man gör första och andra, och med riktigt otur kan det då komma fram en tredje ännu renare nyans, och då får man börja om igen! Förstår ni?! Det måste ju vara jämn rent överallt! Och jag kan INTE se att det är lite kvar, allt ska vara rent och allt ska vara LIKA rent. Sen att det blir smutsigt igen efter att typ 1 ko gått förbi och att efter 3 mjölkningar ser det ut som efter första tvätten från en vinkel och efter en halv veckas mjölkproduktion syns inte den vita kaklen igen. Frustrationen ligger egentligen inte i att det blir smutsigt innan man vänt ryggen om, frustrationen är att det är svårt att få det jämn rent! ni fårstår, jag blir helt stressad bara av att skriva om det! så jag byer lite snyggt ämne till nr 2, Nuwsan.

Nuwsan ja! min finaste grisdiesel. Hon som nästan alltid startar, klarar typ allt hon tar för sig. Egentligen tänkte jag skriva att hon gått 50.000 mil och kommer gå 50.000 till, men så kom jag på att papppa antagligen skulle räknat ut hur mycket jag kört på de åren som hon varit under mina order, inget jag vill veta -.- SEN kom jag fram till att han ändå inte vet vart han har nuwsan stamtavla så det är ju lungan på den fronten med:) jag kan fortsätta köra på lyckligt omedveten om att jag typ kört 25.000 mil på 1,5 år och bytt olja typ 1 gång.  och på tal om körda mil måste jag bara slänga ut ett litet citat från kära Matilda när vi va på en liten skåne-halmstad-oskarshamn-gotland-halmstad tur på 1 vecka i somras.

Matilda – Har vi redan kört 120 mil?!

Anna – ja…

Matilda- åå! men räknas det när vi åker på båten?

Efter det hade jag ingen kommentar..

Men åter till den ångestframkallande, det har inte att göra med att nuwsan inte startar eller så, eller att jag kl 4.10 inte får igång bilen utan får haffa en morgonpigg granne 4.25 som kan starta nuwsis med startkablar, att jag ska behöva ringa och väcka min chef som sussar och be han gå ut och mjölka nej, nuwsanångesten har att göra med de gånger jag inte har henne med mig.

Jag tycker verkligen det är jättekul att åka och tävla, iof hatar jag att packa och planera och allt det därninga, men själva åkandet med bra sällskap, allt som vi lyckas med på vägen, och för gudsskull – det vi inte lyckas med men framförallt det vi reder ut på vägen , tävlandet, sociala – ja allt det. jag gillar det verkligen. OM jag får ha min bil.  En gång om året brukar vi tex åka så långt upp i norrland vi typ kan, dricka massa champange, ragga på skoterkillar, kolla på konstiga saker, tävla agility och äta alldelses för mycket mat som mästerkocken jownas står får. När jag Matilda och Jownas sist skulle bege oss till nordmaling för en halvveckas äventyrande där jag och matilda stod för körandet, musiken, ilandsproblem lösandet och jownas jobbade tryggt i baksätet med sina trääääd.

jag måste bara tillägga att vi verkligen har jättekul så fort vi åker, men precis innan när man känner den där absoluta PANIKEN av att åka i en annan bil. jag blir så himla stressad! det går liksom så långt att jag inte ens vill åka, jag tappar helt lusten. Av den enkla anledningen att jag vet att i min bil, där finns ALLT man kan tänkas behöva i ALLA situationer. Just när det gäller bilen är jag nog lite trygghetsknarkare.. men det finns allt! tamponger, rena underkläder, sockar, änne mer rena kläder, extra gympaskor, extra stövlar, raggsockar, alla tabletter till typ alla olika sjukdomar, akutreserv mascara och ögonbrynspenna, pincett, första förband, plåster, värmeljus, bestick, sax och kniv japps, you name it!  ALLT finns i nuwsan och om vi ska åka någonstans ser jag bara till att jag har min väska med mig, inhandlar trosor och sockar sen är jag klar.  Och vad som helst kan hända, för vi löser det med allt som finns i nuwsan! Tänk om vi skulle åka någonannans bil och så.. NEJ det går inte, jag blir stressad bara jag börjar tänka på det. jag håller mig till nuwsan och ska återgå till vad blogginlägget börjar med nämligen det där med dagens TV ..

som sagt låg jag i soffan med foten i högläge och morfintabletterna nära till hands, och där på TVn va ett STÄDPROGRAM .. Hjälp mig hem. DET är ångestframkallande. Tanter med förkläden, matchande handskar, sjalar runt huvudet och käcka små burkar att ta bakterieodlingar i.  skräckens skräck. Hemma hos mig hade dom inte direkt behövt börja leta för att med sina tops i högsta hugg kasta sig över minsta lilla fläck för provtagning. Som tur är har jag lagt det där med viltspår bakom mig, men jag har haft en tid med både blod, rådjur och älgtassar i frysen. Dessutom under tiden det bodde en liten vorsteh hos mig delade frysta kanariefåglar och en och annan större fågel plats med fystagrönsaker och pommes i frysen. Den gången Amanda tinade grisblod i micron ska vi inte tala om .

Jag tyckte dessutom jag var smart när jag prioriterade bort bokhyllor och andra hänga på väggen grejer, det bara drar åt sig damm. Men det är ju precis som att det finns ett visst antal (kg?!) damm i varje lägenht och bara för att man inte har några hyllor försvinner det inte, nä då lägger det sig på andra ställen..  dom galna tanterna  Kim och Aggie skulle antagligen utbryta ”oh lord, this is the worst i ever seen!” 

Hundhåret då, det som samlas i drivor trots att man typ dammsuger två gånger om dagen, det finns överallt! och då menar jag överallt.. och det r inte tervhår, nej då det är mallans hår som bara ramlar av henne. En parantes – jag skänker en tanke till stackars scharf vars sambo har en VITsoffa.  Eller dreglet från den grå, som iof bara syns om solen ligger på och man kollar från hallen, men det fins där.  VEM kom på den där programideen? inte fan någon med hund iaf.  och alla bra att ha saker med hundgrejer?  typ en as sunkig typgåse med femtonhundra olika uppletande saker, jo men tamponger som legat ute i vått gräs svällda i plastförpackning och gamla små mögliga läder och repbitar är precis vad man behöver ha innanför dörren.. Värst av allt skulle nog en bakterieodling ifrån fickan på träninsgsvästen bli, frysta leksaker, frolic, ost, tinade leksaker – vattnig blöt frolic, hundslemm, hundslemmsbakterier, frysna frolicar, upptinade ostbitar, ännu mer hundslemmsbakterier och sen hänger man västen över elementet för att den ska torka, och då tinar återigen det som fryst i fickorna de dagar västen varit på träning eller legar kvar i bilen.  och apportbocken som ligger på köksbänken? Där kanskevanliga människor lagar mat, eller förvarar mat eller vad man nu kan tänkas använda en köksbänk till om man är en vanlig människa. jag gillar att förvara saker på den, eller typ stapla på hög. Mest av allt gillar jag att ha min apportbock, eller mindre trä pinne för att lagom till kaffet, eller hundfrukosten belöna lite apporteringsövningar. Där ligger kasnke ev med klickern som legat i den där fickan med alla universums kända och hittills okända bakterier …

Det där med att hundarna ligger i soffan och sover i sängen, det kan jag inte spekulera i innan jag inskaffat magsårsmedicin, desinfekteringsmedel, byggplast och helkroppstäckande overaller till hundarna…

Nä om jag skulle ta och börja städa, och jag ska ladda upp med lite magsårs medicin först, för efter det här kommer jag inte dammsuga rnda hörn, glömma dammtorkningen och hänga såpadränkta disktrasor på elementen för att det ska lukta rent…

2 svar till “Ångest, vit soffa och MASSA bakterier”

  1. blattematte mars 18, 2011 den 10:15 f m #

    Stackars! För sjukskrivningen – inte för bakterierna!

    Senast jag såg ett städprogram letade de efter (och hittade, föga förvånande) bakterier på toaborsten… Är det verkligen alldeles alldeles friskt att INTE ha bakterier på sin toaborste? Det är inte det första jag skulle desinficera…

    Ha det gott iaf! Syns om någon månad..

    Sanna

  2. Hanna & Kakan mars 18, 2011 den 12:28 e m #

    Du är underbar bruden =)…..

    Snart får vi leka!

    KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: